God Kväll!

Egentligen tänkte jag författa det här inlägget imorrn, men det kanske är lika bra jag tar det nu istället för att få det gjort. Den här dagen har precis som alla andra (sen i fredags) varit ganska oändligt lång. Jag börjar inte bli så måttligt utled på att sitta inomhus och glo ut på det fina vädret. Tja, sådär superfint var det kanske inte idag men varmt (för årstiden). Hade iaf besök av min mor som hjälpt mig att handla det jag behöver, så lite social har man åtminstone fått vara. Mitt allmänhälsotillstånd pekar helt klart åt rätt håll nu, och ni anar inte hur skönt det är. Jag har inga koppor kvar, men många sårskorpor återstår. Officiellt sett (understött av läkare) så är min smittoperiod över, vilket är helt suveränt. Jag tänker fortfarande vänta med att ta mig ut bland människor, dels för att vara helt säker på att inte smitta, men dels för att jag fortfarande inte ser ut som mig själv. Den kosmetiska faktorn av den här sörjan är inte riktigt ok för mig. Ett par dagar till så ser jag ut som folk igen. Jag har väldigt gott läkekött tack och lov. Appropå det här med smittorisk: Tydligen så smittar vattkoppor redan 2 veckor innan det första utslaget visar sig. Undrar då hur länge jag burit på viruset, och hoppas verkligen inte att nån annan sate fått det av mig.

…har man tråkigt så…

…händer naturligtvis något som sysselsätter en ändå, och oftast inget roligt sådant. Idag har jag suttit och krånglat med laptopen jag skriver på för tf. Tydligen så har mitt Avast Antivirus antingen supit ner sig, tillåtit sig mutas, eller helt enkelt vänt ryggen till och slagit en drill någonstans. En slumpmässig sökning med ett annat malwareprogram avslöjade att det sk virusskyddet släppt igenom inte mindre än 3 trojaner på den relativt korta tid jag haft det installerat. Inte ett ljud från det! Alla skriver ju upp Avast så himla mkt, men själv har jag blivit skapligt skeptisk efter det här. Hur mkt skit hann trojanerna ställa till innan jag fick kontroll på dem? Neh, jag går tillbaka till AVG8 istället. Det funkade mycket bättre för mig.

…Imorgon är en annan…

Dag ja… Jag tänkte att jag skulle försöka orka med lite hushållsarbete för första gången sen i fredags. Nu går tom jag omkring och nyser här inne pga damm/katthårsfaktorn. Det är inte bra alls! Av naturliga själ har jag knappt orkat lyfta fingrarna inom detta område, men nu måste jag tamigf*n innan jag blir tokig på den här röran. Det ser ju ut som en 14-åring bor här! Kan ju vara skoj att försöka aktivera sig lite mer för att bryta tristessen oxo. Man orkar bara se så många filmer på så lite tid liksom…

…kurr…

…sa min mage. Tror jag lär laga lite late-night snaxx innan det är dax att vila för natten. Jag skriver ngt mer kreativt imorgon hoppas jag.

God Natt!

//Z

God Morgon!

Idag kan jag nästan säga att det är en god morgon, och med andra ord måste något vara lite bättre än igår. Jag har fått en del av min ork tillbaka, och bara en sån sak kan vända en dag från nederlag till seger. Med ork kommer gott humör, och med gott humör kommer.. uhm.. fjong? Hur ser sjukdomsbilden ut i övrigt då? Själva viruset verkar iaf ha stannat av, vilket innebär att den sista ”stora” vågen av utslag borde vara avklarad. Jag har väldigt, och jag menar väldigt mycket sårskorpor över hela kroppen, men hellre det än en massa kliande blåsor. Jag antar att mina raggchanser får befinna sig på samma nivå som en leprasjuks ett tag till.

…små lyckor i vardagen…

Jag kan nästan raka mig igen :) Istället för att se ut som en mikrofonpuff i ansiktet kan jag se ut som en 30-talsgangster som rakat sig på fyllan. Steget uppåt är svindlande! Jag kan nästan borsta iordning kalufsen på knoppen! Eftersom jag inte kunnat sätta en borste i det sen i fredags kändes det litegrann som att vispa halvsmält Juicyfruit de 5 första sekunderna. Nej, inte pga det är skitigt, men pga trasslet! Hur som helst, nu följer håret tyngdlagen igen, och det är ett steg i rätt riktning även det. Jag kan nästan stanna uppe en hel dag, precis som vanligt folk. Istället för att som en självspäkarvampyr smyga undan precis när mörkret börjar lägga sig, kan jag nu stanna uppe tills jag blir genuint trött istället för att låta mig slås ut av feber. Varje våg av nya utslag har genererat drygfeber, och nu är den väck! Den biten är tveklöst skönast.

…so now what?…

Nu är det bara att vänta ut det här skiten som är kvar, se till att hålla det under behandling, och hålla sig borta från folk. Det sistnämnda gillar jag inte, för man börjar känna sig väldans isolerad redan nu. Värt att notera är att jag var i kontakt med företagshälsovården idag för det där läkarintyget. Förutom att få nödvändiga råd angående sjukdomen fick jag även sjuksyster att gå i taket. Jag ska egentligen inte alls behöva ha sjukintyg från första dagen. Sen 2003 har det stått på mig, och det ska omprövas varje år, men det har inte gjorts i mitt fall då jag inte hört ett förbannade skit från företaget. Bra jobbat! *spontan sublim golfapplåd*. När jag tänker tillbaka på det hela så inser jag hur mycket det där gamla beslutet påverkat mig. Då jag har läkarskräck (av helt förståeliga anledningar, old story), så har jag verkligen dragit mig för att gå till läkare när jag blivit dålig. Istället har jag gått och jobbat fastän jag varit dålig (ibland riktigt djävla dålig). Å andra sidan sett, det kanske var det företaget ville ha fram då? Den här bruksmentaliteten ”Du ska inte känna efter så mycket” lever i allra högsta grad här, och ärligt talat kan den fara käpprätt åt helvete. Är man sjuk, så är man sjuk. Struntar man i det, ger kroppen igen med ränta när man minst anar det. Begriper inte vad det var för kvalsternacka som födde den mentaliteten?

…and little things I’ve done…

Nu när jag ändå har haft lite ork har jag äntligen fått tummen ur bajsfabriken och rivit upp den senaste sändningen med fotoprylar (det jag skrev om för ett par inlägg sen). Jag måste säga att jag blev riktigt riktigt nöjd med mina inköp. Fotoväskan var definitivt något jag behövde, och där fick man verkligen valuta för kosingen. Helt och hållet customizable inuti, allt kunde flyttas och ändras på, hur många fack som helst, och gott om utrymme. Äntligen kan jag få ner majoriteten av fotoprylarna på ett ställe, och jag kan bära den alldeles själv :). Den nya externblixten var riktigt riktigt bra den med. Möjligheterna ökade mångfaldigt enbart tack vare de multipla vinklingmöjligheterna på den. Ljusstyrkan på den är helt enorm, och dessutom ställer den in sig själv beroende på hur jag justerar brännvidden på objektivet, väldans fiffigt. Jag måste sätta mig ner och läsa igenom den feta manualen till den för att begripa helt, men det blir bara roligt :)

…and a cup of  coffee please…

Ja tack, det vore gott.

God morgon på er.

//Eder Z

* ”Kvalsternacka : Grönsaken du inte vill hitta hos din lokala delikatesshandlare.”

God Eftermiddag!

Eftersom jag inte har så mkt att göra för att få tiden att gå kan jag väl lika gärna plita ner en uppdatering om dagen. Den har egentligen inte bestått av så väldigt mkt annat än just vila, och duschande. Duschande? Ja, när febern har tryckt på som värst har inga filtar eller täcken hjälpt mot frysandet. Ett par skållheta duschar verkar råda bot på problemen temporärt iaf. Sen att man ser ut som en nyfödd (röd, skrynklig och allmänt fundersam över var f*n man hamnat) är en helt annan sak. Har väl inte haft någon hejdundrande aptit heller, men det har åkt ner lite lättmat iaf, samt högvis med vitaminer och varm dryck. Passade även på att betala traven av räkningar under ett av mina temporära ”uppsving” under dagen. Eftersom jag fick rätt hyfsat med kosing över passade jag på att utöka kameraväskan lite till (bokstavligt talat). Följande saker inhandlades:

En rymlig kameraväska är A&O. Min nuvarande är proppad!

En mera flexibel externblixt har varit eftertraktad.

En fjärrutlösare till kameran är aldrig fel för ”fasta motiv”.

Ovanstående prylar + omnibouncer, laddare och lite annat smått och gott hamnade i varukorgen på Cyberphoto. Det känns iaf för tillfället som om jag har kompletterat med saker jag verkligen behöver till fotoväskan, även om jag saknar ett fåtal filter samt ett fast vidvinkelobjektiv. Det får helt enkelt bli en senare fråga då denna hobby tenderar till att dränera kassan rätt hårt. Kan knappt vänta till våren gör sitt intåg så att man får dra iväg med prylarna och dokumentera omgivningen :). För er som någonsin har känt för att prova fotografering med ”riktiga” prylar, tveka inte! Inte nog med att du får mycket gratismotion när du flänger omkring, man lär sig att studera omgivningen och dess detaljer på ett helt nytt sätt. Mycket spännande tycker jag :)

Nu måste jag vila igen iaf, känner att orken börjar svikta. På återseende!

//Eder Z

God Morgon.

Efter att ha vaknat X antal ggr under natten, halvt om halvt badandes i svett insåg jag att det inte skulle bli något arbete idag. Febern var och är ett faktum, och det finns ingenting (förutom magsjuka) som får mig så nedtagen på jorden. Har bestämt mig för att stanna hemma och kurera mig idag, och sen prova att jobba imorgon. Får jag ordentligt med vila borde det inte vara några problem, om inte annat får man väl komplettera med lite Alvedon för att hålla styr på hettan. Innan jag går och vilar igen tänkte jag ge er ett filmtips: Felon.

Rätt länge har jag letat efter en film med ”fängelsetema” som kan platsa på samma ungefärliga nivå som Shawshank Redemption ,men det har inte direkt varit lätt att hitta något. Av en ren slump snubblade jag över Felon här om dagen och blev riktigt positivt överraskad. Jag rekommenderar den varmt på förhand.

Synops:

Wade Porter (Stephen Dorff) lever ett normalt familjeliv tillsammans med sin fästmö och son. Allt pekar uppåt och affärsverksamheten han har går fint, ända till den dag han av misstag råkar klubba en inbrottstjuv och blir kastad i fängelse. Från den här punkten i filmen får vi följa Wade när hans värld kastas omkull, och där alla regler och lagar som samhället dikterar byts ut mot fängelsets motsvarigheter. Det kanske låter som vilken fängelsefilm som helst, men jag kan lova att den här filmen berör på fler nivåer än så. När John Smith (Val Kilmer) placeras i samma cell som Wade får filmen ett större djup tack vare en välskriven line i manuset: ”When your life is defined by a single action, you change the concept of time”. Talesättet vävs in i nästan varje roll i filmen, och skapar ett djup som träffar en mitt i planeten. Mycket välgjort!

Som jag skrev tidigare så rekommenderar jag denna film varmt. Förutom att vara en rufflig fängelsefilm så speglar den kampen mot total dehumanisering i en värld där inga regler finns, och där inte bara medfångarna utgör hoten i huvudpersonens vardag. Den behandlar även kampen för upprättelse, och svårigheterna att behålla samspelet med världen utanför (fästmö och son i detta fall). Kort och gott, den här filmen träffar på många fler nivåer än vad man först ger den credit för. Har du inte sett den än så är det dax att göra det nu.

Mitt slutgiltiga betyg hamnar runt 8/10. Nu måste jag gå och vila igen innan jag smäller av helt och hållet. Feber är ingen höjdare. Ha en trevlig dag!

//Eder Z

Ny vecka, nya erfarenheter, samma inte så fullt roliga strul med att ta sig upp ur sängen 04:30 på morgonen. Jag skrev igår att jag hade lyckats anpassa mig hyfsat snyggt till min skiftcykel, men man ska ju inte ropa hej förrän man är över ån. Klockan 00:49 vaknade jag första gången av att min katt förde ett djävulskt liv. Jag låg vaken i drygt en timme och lyssnade på hur det lilla (och alltjämnt halvlöpande) yrvädret for omkring som en skållad bäver genom lägenheten. Tanken slog mig : Undrar hur många ggr den där lilla gynnaren faktiskt väcker mig på en natt utan att jag vaknar helt? Dagens sanning är att jag inte sovit en hel natt sedan jag tog vårdnaden om henne en gång för 9 år sen. Hon är inte så måttligt livlig mellan varven, och än värre är det under mars månad, tro mig. Ska man bli tvungen att droga katten för att få det lugnt?

Nåja, efter mycket om och men kom hon och lade sig hos mig och sov istället, spinnandes som en gammal dieselmotor från 67. Äntligen fick jag sova en stund till! När klockan väl ringde var undertecknad vare sig på gott humör eller särskilt pigg. Upp var man ju tvungen att ta sig, men känslan av att vada i halvsmält gräddkola infann sig ganska snabbt. Att det återigen hade börjat snöa ute och att det var flera minusgrader var ju inget som direkt fick smilbanden att motarbeta tyngdlagen. Jag vill lova att det var med väldigt tunga steg jag tog morgonpromenaden till jobbet. För att sammanfatta arbetsdagen så kan man säga att ordet oändligt ligger nära till hands. Iofs är det väl något av en tradition att känna så här i början av en ny skiftcykel, men ändå liksom. Varför kan det inte kännas helt ok för en gångs skull? Ibland undrar man över det.

Nåja, nog gnällt om det. Till skillnad från många andra stackars individer runt om i vårt avlånga land har jag iaf ett jobb att gå till. När det gäller updates under veckan kommer de gissningsvis inte att bli så många. Man är trots allt ganska inrutad i vardagen under tiden man är placerad (läs fastkedjad) på arbetsplatsen. Det enda jag faktiskt säkert vet inläggsmässigt är att jag kommer att författa ett mkt intressant sådant i början av April. Ordningsmakten i Västmanland planerar ett möte för att förändra säkerhet och ordning på krogarna runt om i länet, och jag kommer att delge informationen (och förändringarna) här i bloggen. Jag vill tillägga att jag tycker det är ett väldigt bra initiativ då krogmiljön över lag har förändrats på senare tid. Saker och ting kommer tydligen att stramas åt, och ordningsvakter kommer att ges extra befogenheter (som jag fattade det). Här i Fagersta kan det nog vara en bra ide’ med en uppstramning då kraven har varit väldigt låga.

Kort och gott, kanske dax att rannsaka sig själv och lägga karatefyllorna på hyllan? Jag planerar ett experiment med mig själv som testobjekt i samband med ovanstående, och förhoppningsvis ska det väl gå som jag tänkt mig. Med lite tur kan jag få extra information till det kommande blogginlägget på det viset. Nu ska jag dock ta mig en tallrik Vaniljyogurth och lite Havrefras! Happy Monday!

//Eder Z

Då var ännu en helg över (mer eller mindre). Fredagen gick åt till att umgås med Miss E, äta lite god mat med henne och dra en krogvända. Jättetrevligt var det :). Jag vaknade rätt tidigt på lördagen och kände mig allmänt trött i vanlig ordning. Bestämde mig för att börja dagen med en lika lång som varm dusch, och sen ta en powernap på det. Ni vet de här idee’rna man önskar att man aldrig genomfört? Det där med powernapen var en typisk sådan ide’. Jag somnade av rejält och när jag vaknade var det kolmörkt! Jag hade sovit bort precis hela dagen och vaknat mitt i natten. Tror att klockan var runt 23:40 eller nåt sånt. Blargh! Nåja, jag kollade lite på film och åt några mackor, sen somnade jag av igen. På något mirakulöst vis har jag lyckats hamna i fas med min inkommande förmiddagsvecka tack vare det här. Skönt, även om lördagen gärna hade fått vara lite mer innehållsrik.

Så, det här kommer inte att bli ett långt inlägg. Jag har mat som väntar, sen blir det till att titta på ”Watchmen” och se om det är ngt. Ha en trevlig söndag alles.

//Z